Mer om Frennarp

Historia, gatunamn och livet i området vid Nissan.

Området Frennarp var under lång tid åkermark som tillhörde Wallbergs fabriker vid Slottsmöllan. Den som arrenderade Slottsmöllans gård brukade även jorden på Frennarp. 1966 köpte Halmstads stad marken för framtida byggnation, men i väntan på det så fortsatte Wallbergs att bruka jorden några år. Sista gången det skördades på Frennarp var 1978. Området var under några år tänkt som industrimark, men av dessa planer blev intet. Namnet kommer från egendomen Frennarp, som även har stavats Frännarp. I äldre tid kallades egendomen Frenderup som är bildat av mansnamnet Frände och torp (=nybygge).

1976 började området bebyggas. Området är ritat av arkitekten Bengt Forsner och anses utgöra en romantisk reaktion inom arkitekturen. Frennarp fick både fristående villor, kedjehus, bostadsrätter och hyreslägenheter. Inget hus kom att få fler än två våningar. Området runt affären mitt på Frennarp ligger något högre än omgivningarna, annars är området nästan helt platt. Endast en genomgående väg, Furuvägen, i övrigt återvändsgator och många cykelvägar. Området fick tidigt, och har fortfarande, en affär belägen mitt i området. I samma byggnad finns sedan några år även en restaurang.

Runt 1981 var området färdigbyggt. Nissan och skogsområdet som utgör gräns mot Furet gjorde att området fick naturlig avgränsning. Frennarp har alltid betraktats som barnvänligt och har därför bebotts av många barnfamiljer. I anslutning till det gamla boningshuset för Slottsmöllans gård finns idag Frennarps Byskola, som är en F-3 skola. En liten bit från skolan öppnade 2005 Frennarps äldreboende.

Området har ungefär 1600 invånare.

Eftersom marken i generationer tillhört Wallbergs fabriker, vars huvudsakliga produkter fanns inom väv- och textilområdet, var det naturligt att Frennarps gator fick namn efter olika termer inom detta område. Alla termer är kanske inte helt självklara idag, så det kanske kan vara på plats med en förklaring.

Mer om gatunamnen på Frennarp

GatunamnKommer av
DamastgångenDamast; enfärgad vävnad med rik reliefmönstring
DrällgångenDräll; enklare damastliknande linne- eller halvlinnevävnad med geometriskt mönster; anv. till dukar, servetter m.m
GåsögongångenGåsögon; vävmönstring som uppkommer genom att i en liksidig bindning i kypert på fyra skaft snedlinjerna bryts både i varp- och inslagsled så att ett rutmönster av vävens trådar bildas
KardvägenKarda; (subst) redskap för rensning och redning av ull, bomull e.d. före spinning bestående av en platta tätt besatt med ståltrådskrokar, (verb) uppluckra och reda ut ull
KavelvägenKavel, även kavle; ett cylindriskt trästycke med någon speciell användning, t.ex. budkavle, brödkavel eller mangelkavel
LagarevägenEj helt klart. Troligen kommer namnet av en person som lagar textilier; en lagare
NoppvägenNoppväv; vävnad med uppstående öglor, en typ av bouclé. Öglorna bildas enklast genom att inslagstråden plockas upp på en sticka upprepade gånger utefter vävbredden, varefter släta inslag säkrar ögleraden.
PlysvägenPlysning; (av plysa) uppluckring och förkardning av fibrer, främst ull i blandningssyfte
RipsgångenRips, vävnad i tuskaft med grövre eller tätare trådkvaliteter, vilket ger upphöjda ränder i varpens eller inslagets riktning.
Rittvägense Skedgången
RullvägenRulle; (cylindriskt) föremål som används att vira upp något på
RyagångenRya; typ av flossavävnad med relativt lång lugg används till golvmattor, väggprydnader e.d
SkaftgångenSkaft; textilterm för ram eller käppar med vidfästa solv (öglor) som lyfter och sänker varptrådarna vid vävning
SkedgångenVävsked, även ritt eller vävkam; vävredskap bestående av en rad lameller (”tänder”) i ett ramverk. Mellan lamellerna träs varptrådarna, varefter vävskeden sätts in i en slagbom. Vävskeden brukar klassificeras i ett talsystem som anger lamelltätheten
SkälgångenSkäl; i en vävstol det utrymme med triangelformat tvärsnitt som begränsas av övre resp. undre varptrådar och vävsked, genom vilket skytteln (väftbäraren) går
SniljegångenSniljegarn, chenillegarn, flossagarn; garn med utstående garnändar, framställt av en väv med gruppvis ordnade varptrådar, vilken skurits isär till remsor (sniljor)
SolvgångenSolv; ögleformade vävredskap, ofta av garn, genom vilka varpens trådar är trädda och på grund därav möjliga att dirigera under vävningens gång
SpolvägenSpole, garnspole; en av garn lindad rotationskropp, oftast tjockast på mitten, med längsgående mittkanal med eller utan stomme
StramaljgångenStramalj; regelbunden vävnad av styv tråd, avsedd som underlag för broderier; stramaljbroderi
TuskaftgångenTuskaft; vävnadsbindning där varptråden varannan gång går över, varannan gång under inslagstråden
TvinnvägenTvinngarn; garn bestående av två eller flera parter som snotts samman i ett eller flera steg
TvistgångenTvist, löst tvinnat bomullsgarn i dubblerad tuskaft
VarpvägenVarp, kätting, i äldre hemslöjdssammanhang även ränning; textilterm för trådsystem av parallella trådar för framställning av främst vävd eller stickad (s.k. varpstickad) vara

Källor: Nationalencyklopedin och boken Gatunamnen i Halmstad av Valter Håkansson samt intervju med Hans Larsson som brukade jorden under de sista åren fram till 1978.

Från hållplats Frennarp så går bussen till centrum varje halvtimme under större delen av dygnet. För den som så önskar kan man även resa vidare mot Kärleken, t o m utan byte…

Flygfoto över Frennarp

Flygfoto över Frennarp

Flygfoto över Frennarp

Några flygfoton över Frennarp tagna i maj 2010 av Bergslagsbild.