Området Frennarp var under lång tid åkermark som tillhörde Wallbergs fabriker vid Slottsmöllan. Den som arrenderade Slottsmöllans gård brukade jorden. 1966 köpte Halmstads stad marken för framtida byggnation, men Wallbergs fortsatte bruka jorden några år. Sista gången det skördades på Frennarp var 1978. Området var under några år tänkt som industrimark, men av dessa planer blev intet. Namnet kommer från egendomen Frennarp, som även har stavats Frännarp. I äldre tid kallades egendomen Frenderup som är bildat av mansnamnet Frände och torp (=nybygge).
1976 började området bebyggas. Området är ritat av arkitekten Bengt Forsner och anses utgöra en romatisk reaktion inom arkitekturen. Frennarp fick både fristående villor, kedjehus, bostadsrätter och hyreslägenheter. Inget hus kom att få fler än två våningar. Området runt affären mitt på Frennarp ligger något högre än omgivingarna, annars är området nästan helt platt. Endast en genomgående väg, Furuvägen, i övrigt återvändsgator och många cykelvägar. Området fick, och har fortfarande, en enda affär som idag ingår i kedjan Handlarn. Jämte denna finns sedan några år en restaurang.
Runt 1981 var området färdigbyggt. Nissan och skogsområdet som utgör gräns mot Furet gjorde att området fick naturlig avgränsning. Frennarp har alltid betraktats som barnvänligt och har därför bebotts av många barnfamiljer. I anslutning till det gamla boningshuset för Slottsmöllans gård finns idag Frennarps Byskola, som är en F-3 skola. En liten bit från skolan öppnade 2005 Frennarps äldreboende.
Området har ungefär 1600 invånare.
Mer om gatunamnen på Frennarp
Eftersom marken i generationer tillhört Wallbergs fabriker, vars huvudsakliga produkter fanns inom väv- och textilområdet, var det naturligt att Frennarps gator fick namn efter olika termer inom detta område. Alla termer är kanske inte helt självklara idag, så det kan vara på plats med en förklaring.
| Gatunamn | Kommer av |
| Damastgången | Damast; enfärgad vävnad med rik reliefmönstring. |
| Drällgången | Dräll; enklare damastliknande linne- eller halvlinnevävnad med geometriskt mönster; anv. till dukar, servetter m.m. |
| Gåsögongången | Gåsögon; vävmönstring som uppkommer genom att i en liksidig bindning i kypert på fyra skaft snedlinjerna bryts både i varp- och inslagsled så att ett rutmönster av vävens trådar bildas. |
| Kardvägen | Karda; (subst) redskap för rensning och redning av ull, bomull e.d. före spinning bestående av en platta tätt besatt med ståltrådskrokar, (verb) uppluckra och reda ut ull. |
| Kavelvägen | Kavel, även kavle; ett cylindriskt trästycke med någon speciell användning, t.ex. budkavle, brödkavel eller mangelkavel. |
| Lagarevägen | Ej helt klart. Troligen kommer namnet av en person som lagar textilier; en lagare. |
| Noppvägen | Noppväv; vävnad med uppstående öglor, en typ av bouclé. Öglorna bildas enklast genom att inslagstråden plockas upp på en sticka upprepade gånger utefter vävbredden, varefter släta inslag säkrar ögleraden. |
| Plysvägen | Plysning; (av plysa) uppluckring och förkardning av fibrer, främst ull i blandningssyfte. |
| Ripsgången | Rips, vävnad i tuskaft med grövre eller tätare trådkvaliteter, vilket ger upphöjda ränder i varpens eller inslagets riktning. |
| Rittvägen | se Skedgången |
| Rullvägen | Rulle; (cylindriskt) föremål som används att vira upp något på. |
| Ryagången | Rya; typ av flossavävnad med relativt lång lugg används till golvmattor, väggprydnader e.d |
| Skaftgången | Skaft; textilterm för ram eller käppar med vidfästa solv (öglor) som lyfter och sänker varptrådarna vid vävning. |
| Skedgången | Vävsked, även ritt eller vävkam; vävredskap bestående av en rad lameller (”tänder”) i ett ramverk. Mellan lamellerna träs varptrådarna, varefter vävskeden sätts in i en slagbom. Vävskeden brukar klassificeras i ett talsystem som anger lamelltätheten. |
| Skälgången | Skäl; i en vävstol det utrymme med triangelformat tvärsnitt som begränsas av övre resp. undre varptrådar och vävsked, genom vilket skytteln (väftbäraren) går. |
| Sniljegången | Sniljegarn, chenillegarn, flossagarn; garn med utstående garnändar, framställt av en väv med gruppvis ordnade varptrådar, vilken skurits isär till remsor (sniljor). |
| Solvgången | Solv; ögleformade vävredskap, ofta av garn, genom vilka varpens trådar är trädda och på grund därav möjliga att dirigera under vävningens gång. |
| Spolvägen | Spole, garnspole; en av garn lindad rotationskropp, oftast tjockast på mitten, med längsgående mittkanal med eller utan stomme. |
| Stramaljgången | Stramalj; regelbunden vävnad av styv tråd, avsedd som underlag för broderier; stramaljbroderi. |
| Tuskaftgången | Tuskaft; vävnadsbindning där varptråden varannan gång går över, varannan gång under inslagstråden. |
| Tvinnvägen | Tvinngarn; garn bestående av två eller flera parter som snotts samman i ett eller flera steg. |
| Tvistgången | Tvist, löst tvinnat bomullsgarn i dubblerad tuskaft. |
| Varpvägen | Varp, kätting, i äldre hemslöjdssammanhang även ränning; textilterm för trådsystem av parallella trådar för framställning av främst vävd eller stickad (s.k. varpstickad) vara. |
Källor: Nationalencyklopedin och boken Gatunamnen i Halmstad av Valter Håkansson samt Hans Larsson som brukade jorden fram till 1978.
Foto Bergslagsbild AB.
